Kul att några håller sina löften...

Ett av barnen tränar ju varje vecka. Det är alltid pappan som följer med, mamman låter barnet gå själv eller stanna hemma om pappan inte kan. I söndags var det allvar: Slutspel i en turnering som hade pågått ett par helger.

Vi, pappan, Barnens Farmor och jag, var på plats i god tid. Det var sagt att barnet skulle komma eventuellt i sällskap med Henne och det yngsta, men så blev det förstås inte. (Det hade annars varit intressant att se Hennes reaktion på vår närvaro) Barnet kom inte. Hade något hänt?

Vilse
När första matchen skulle ha börjat (tursamt nog var det förseningar), ringde ett lesset barn pappan. H*n hade fått ta sig till arenan själv, men hittade inte riktigt i området, så h*n behövde hjälp. Pappan guidade barnet per telefon till ett landmärke, varifrån han sedan kunde följa det till arenan.

Barnet kom i tid till matchen och vi hann prata lite. Barnet var besviken. Mycket besviken. H*n hade dels fått klara sig och minstingen alldeles själva hela den föregående kvällen, och så hade mamman tagit tillbaka det här med att följa barnet till turneringen. Och en sak vi känner igen:

Inget morgonmål, ingen matsäck. Inga pengar
Jäpp. På fastande mage skulle barnet spela upp till fyra matcher om de hade gått till final. Mamman hade inte ens skickat med frukt eller en slant att köpa något i serveringen för. Tunt är bara förnamnet.

Förtydligande: Turneringen började halv tolv och finalen gick halv fyra på eftermiddagen.

Det här barnet är mycket mån om om att förtiga (miss)förhållanden hemma hos Henne, och är det som en gång teg bort ett blåmärke som Hon med största sannolikhet hade åsamkat det. Att då få höra följande, är i det närmaste sensationellt:

Kul att några håller sina löften

Vi var ju där, som utlovat.

Hur gick det?
Storstryk. Utskåpade i första matchen av ett lag som de hade mött förut och visste var svårt. Men alla spelade spelet matchen ut och ska ha heder för att de inte gav upp.

Sen åkte vi till ett hamburgeri för en sen brunch och jag körde hem barnet till Henne och pappan till sin närbelägna hobbylokal. Det räddade väl inte direkt barnets helg, men trevligt värre var det i alla fall.